Kort om hållbarhets-rapportering

Det övergripande syftet med all typ av hållbarhetsrapportering är att, genom icke-finansiell redovisning, visa hur man som företag jobbar med hållbarhet men också hur hållbarhet påverkar företagets verksamhet och värde. Det vill säga vilka som är riskerna och möjligheterna för företaget.

Hållbarhetsredovisningen möjliggör för investerare, finansiärer och andra intressenter att väga in hållbarhetsfaktorer som komplement till det finansiella i bedömningen av ett företag. Trycket på reglering vad gäller hållbarhetsrapportering har ökat de senaste åren. Ett skäl är EU:s krafttag i arbetet med hållbarhet med bland annat fokus på klimatet och att uppnå Parisavtalets mål.

EU ställer krav på företag om hållbarhetsrapportering i enlighet med exempelvis:
- Non Financial Reporting Directive (NFRD)
- Taxonomiförordningen
‍
Framåt kommer även Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Det kommer exempelvis innebära att fler bolag lyder under krav på hållbarhetsrapportering och krav på tredjepartsgranskning. I Sverige spelar denna justering mindre roll då regler kring icke finansiell information är implementerade i Sverige via Årsredovisningslagen som ställer krav på ännu fler bolag än de som anges i CSRD.

Det finns också frivilliga ramverk och standarder för hållbarhetsrapportering så som:
- Global Reporting Initiative  (GRI)
- Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) - upplysningsrekommendationer